Tillbakablick: När Dataåldern Kom (1991)

C:> KEYB SV

Dataåldern nådde oss i etapper. Vi köpte vår första hemdator tidigt - 1983 eller 1984. Det var en urbillig liten Atari. Den var inte mycket mer avancerad än Ataris TV-spel, men jag tyckte det var mer vuxet att köpa en maskin, som man kunde göra något annat än skjuta på flygande tefat med. I gymnasiet hade jag haft en eller två lektioner om datorer, så jag visste vad BASIC och COBOL och de andra datorspråken hette. Jag tror till och med att jag hade skrivit ett litet program med BASIC-uttryck som GOTO och END.

Vår Atari var sorgligt rudimentär, som de flesta andra datorer på den tiden. Förutom TV-spelkasetterna hade vi inga program. Vi hade en liten bok med sidlånga program, som kunde få datorn att göra mönster och spela rymdmusik på TV:n. Det minsta punkteringsfel resulterade i att intet syntes på TV-rutan, eller i bästa fall ordet ERROR. Så det blev mest rymdkrig i alla fall på Atarin. Som många andra som provat de tidiga datorerna, trodde vi länge att datorer inte var något för oss.

Med teknikens framsteg och med uppkomsten av fler och fler användningsområden för hemdatorer - ordbehandling, budget, kommunikation och kanske framförallt för barnens undervisning med alla stavnings- och räkneprogram - kom vi till slut tillbaka till tanken på att köpa en riktig dator. Jag ville dock vara säker på att kunna ordbehandla på svenska med vår nya dator. Det visade sig inte vara så lätt att få reda på i förväg.

En del av mina bekanta, som är riktiga datorknuttar med jättemaskiner och stor kunskap om de mest obskura användningsomrden stod hjälplösa inför mitt problem. Inte så att de erkände helt utan vidare att de inte visste. De sade att man kunde slå in en fyrsiffrig kod med ALT-knappen nedtryckt för att få "special characters", men det verkade för krångligt för att kunna stå ut med att använda.

Jag gick i alla datoraffärer och frågade. Ingen visste om eller hur man kunde skriva på svenska med vare sig IBM eller Apple. På universitetet kunde man visa mig något slags alternativt tangentsystem för MacIntosh, som dock inte hade alla svenska tecken. Så jag ringde runt till huvudkontoren för alla möjliga tillverkare av IBM-kompatibla maskiner. Det var inga klara besked, men till slut verkade det som om det skulle gå, bara man hade ett svenskt tangentbord. Tillverkarna av de billigare IBM-klonerna gjorde inga svenska tangentbord och IBM berättade att det företaget bara tillverkade svenska tangentbord i Sverige och att det inte gick att köpa svenska tangentbord i USA på grund av ett internt förbud mot att exportera komponenter.
Vid ett par sverigebesök försökte jag få klarhet. En god vän hade en "Mac" och den skrev p svenska. Vid det laget hade vi dock beslutat oss om att köpa en IBM-kompatibel dator, eftersom Linda hade en sådan på sitt arbete. Jag kunde inte ens hitta någon datoraffär i Sverige, förutom Televerket. Där kunde man inte hjälpa mig med att köpa en dator för både amerikanska och svenska förhllanden. Den dag som idag är vet jag fortfarande inte var svensken köper datorer. Jag hittade inte ens någon i Gula Sidorna.

Ett tag korresponderade jag med en svensk konsultfirma av något slag, som säljer Armstad-maskiner, men det gick så trögt att jag tappade tålamodet. Slutligen, i desperation, ringde jag transatlantsamtal till IBM i Stockholm och fick tag på en kille, som förklarade vad jag inte kunnat skaka fram under nästan två års visserligen sporadiskt men i alla fall letande:
Man tager en IBM (eller billigare kopia) med DOS 3.3 eller senare och ger den kommandot "KEYB SV", så tror den att man har ett svenskt tangentbord. Sålunda motsvarar tangenten "[" ett "å" på bildskärmen och så vidare. Så enkelt var det. Vad gäller programvaran, så är det inte alla program, som klarar svenska tecken, men jag hittade ett utförsäljningsparti Microsoft Word på universitetet för fem eller tio dollar, som klarar å, ä och ö. Även Microsoft Windows och Wordporfect (i samma prisklass på rean) duger.

Så nu har jag en postorderdator, som jag tror var den billigaste IBM-kopian åtminstone för ett halvår sedan, till en fjärdedel av kostnaden av en "Mac" (som jag ännu inte vet riktigt hur man försvenskar här i Amerika). Med DOS 4.01 har jag ett "shell" (skal?) som låter mig välja min egen programgrupp som innehåller alla mina svenska program med tangentbordskommandot inbyggt i skalet, så jag inte ens behöver skriva KEYB SV längre.

(januari 1991)

P.S. Nu har jag andra datorbesvär, som att få ett par äldre datorer att ansluta sig till mitt "wireless network".