Jag är mycket noga med tiden. Mina mottagningsbesök börjar och slutar i stort sett garanterat på utsatt tid, vilket inte är vanligt i mitt yrke i dessa trakter. Det kan påstås att jag är stolt över min punktlighet. Jag har till och med en radiostyrd väggklocka, eftersom det alltid retade mig att olika klockor på mottagningen kunde skilja sig flera minuter.En dag förra veckan märkte jag vid fyratiden att mitt armbandsur gick efter. Jag misstänkte korrekt att batteriet höll på att gå slut; påföljande morgon stod klockan stilla.
Jag har tre armbandsur. Min vardagsklocka är gjord av matt metall och kallas följdriktligen Skagen Titanium. Till högtidligare tillfällen har jag en tunn, schweizisk klocka med svart läderarmband. Jag har också en fyrkantig Skagen med brunt läderarmband att ha som omväxling för att matcha bruna skor och brunt bälte.
Snyggklockan hade jag inte använt på länge och den visade sig också stå stilla. Således blev det klädsel åt det bruna hållet och den fyrkantiga klockan. Någon lördag inom de närmaste veckorna tänkte jag mig ta en tripp till stan för att få två nya klockbatterier, men idag jobbade jag. Vi har öppet 8 – 12 på lördagarna. Nu på eftermiddagen gjorde jag hemmabestyr, och jag tyckte nog att jag var ett riktigt jehu; så mycket fick jag gjort på bara ett bar timmar.
Men så insåg jag helt plötsligt att klockan hade varit halv fyra bra länge. Jodå – mitt tredje armbandsur har också lagt av! Så på måndag kommer jag att åka till jobbet utan klocka för första gången i mitt liv.
Länk till engelsk version
3 kommentarer:
Jag är oxå utan klocka idag. Inte för att den inte går utan av den enkla anledningen att jag är glömsk. På helgerna så passar vi inga tider så klockan får ligga och i morse så saknade jag den inte. Men det beror nog på att jag inte haft armbandsur sedan 2002 då glaset krossades min sista tjänstegöringsdag i ISAF i Kabul Afghanistan. Men de senaste tre veckorna har jag ett nytt stort armbandsur. En Breitling,en automatic inga batterier att byta . Men som tjänsteman på den stora lastbilsfabriken rör man sig för lite så att den kräver lite uppdragning emellanåt. Ja inte en äkta det skulle min ekonomi aldrig tillåta utan en Kinesisk kopia. Jag har varit i Shanghai i tjänsten och där finns allt att köpa klockor,Väskor,DVDer och märkeskläder allt i "kopia" Fick köpa en snygg "Samsonite" väska för att få hem alla fynd. Köpte faktiskt två klockor till med uppdragning men på dessa står det inget "fint" märke bara en bild på en Mao Zedong som vinkar glatt med högerarmen i takt med tiden. Jag skulle ju kunna skicka en sådan till dig. Men i "gamla" landet har vi ju ingen post längre så man måste ju in till ICA affären för att göra sina postärenden men den som lever får se en dag kanske det kommer ett litet paket. MVH
Kusinen från landet
Hej!
Trevligt att läsa din blogg, som jag just fått kontakt med genom at titta på min sonhustrus blogg om livet på ett hemman med två nya islandshästar. Själv är jag snart 71 och var 1954-55 utbytesstudent i en liten stad Glencoe, MN. Vi hade 50-årsjubileum där för två år sedan, och jag håller kontakten med några av mina gamla klasskamrater i Glencoe. I maj var min sambo och jag i Paris för att fira en 70-årsdag. Det var en gammal brevvän som jag känt sedan 1951 tror jag. Han bodde då i Hillsdale, NJ men bor nu i CA.
Jag har själv gått igenom olika "dataåldrar" eftersom vi dels hade en liten hemdator där yngste sonen (han som nämns i bloggen) var den som mest använde den. Sedan blev det ju en riktig dator när vi mycket tidigt började använda datorer. Nu har vi två bärbara (laptops) varav en har nätverksproblem när vi kör på trådlöst nätverk hemma.
Det skall bli trevligt att följa din blogg! Ha en bra sommar. Här är det skurar så gott som varenda dag.
Pete (mitt smeknamn i Glencoe)
Hej
Såg att du varit på min blog! Skoj med Internet och hitta blogar! Att hålla tiden är inte min starka sida. Tror att sådan förmåga är medfödd eller ej. (fast jag brukar inte bli så himla sen). Men jag har som tur är inga exakta tider att passa! Har inte använt armbandsur på flera år. Brukar förlita mig på mobilen. Men ibland glömmer jag den, och då har det hänt att jag blivit stående vid t ex en busshållplats i ödebygden utan en susning om när nästa buss kan tänkas komma ... Låter trevligt med häst, katt och hund ... Hund har vi inte (ännu).
Karos Corner
Skicka en kommentar