Det var inte länge sedan jag kunde få tio kronor för en dollar. Nu blir det bara sex spänn. Snart är vi tillbaks vid en femma, som det var vid mitt första amerikabesök.
På ett par år har min inkomst sjunkit ganska drastiskt i jämförelse med kronan. Svenskar frågar ibland hur det känns. Svaret är att det inte märks något särskilt. Även om jag skulle stå i begrepp att köpa en Volvo, så skulle valutakurserna inte spela så stor roll på priset, eftersom många varor prissätts i dollar. Här ligger priserna på europeiska bilar nästan oförändrade; biltillverkare och försäljare klarar sig på mindre marginaler.
Bensin- och oljepriserna har gått upp till en grad som svider för många, men det innebär bara att vi nu betalar lika mycket som svenskarna. Trots allt så ligger inkomsterna högt nog här jämfört med Sverige att de flesta inte lider någon nöd ännu.
Folk här bekymrar sig för höjda matpriser, men det har mer att göra med energikostnaderna än valutakurserna. Jordbrukstillverkningen och transportkedjan kräver bränsle och odlarna får mer för majsen som bränsle än matvara. Är inte maten dyrare i Sverige än för ett par år sedan? Vad vi ser här är att många familjer planerar sina resor bättre för att spara på bensin och de handlar i storförpackningar vid billighetsställen som Costco och Sam´s Club (startad av Sam Walton, Wal-Mart´s grundare). Folk äter lite mindre på restaurang, de klipper rabattkuponger och de slänger inte bort så mycket mat.
Vi ser redan hur fler utlänningar kommer hit för att handla. Vi bor nära nog till Kanada att många butiker accepterar kanadensisk valuta och vi ser fler kanadaregistrerade bilar hos oss. Jag hör också att USA lockar fler shoppande turister från Europa än för några år sedan.
Jag tror att energipriserna, snarare än dollarkursen kommer att förändra vårt samhälle. Här har det länge varit vanligt att pendla långa sträckor till jobbet i bensinslukande bilar utan medpassagerare. Jag läste nyligen att 40 % av amerikaner har börjat fundera på att flytta närmare till jobbet. Många funderar också på att skaffa sig mindre bostäder, som är lättare att värma upp. Idealbilden av det amerikanska hemmet i en förstad med stora, nytillverkade hus (McMansions) och minst två stadsjeepar i varje garage kanske kommer att ändra sig till en stadslägenhet eller ett litet radhus nära tåg- eller busshällplatsen.
Själv har jag tre minuters bilväg till jobbet. Ganska skapligt med våra mått.
lördag 26 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar